Man brukar ju prata om hur min generation är van vid att få saker och ting serverat och saknar arbetsmoral. Vi vill bara göra saker som är roliga, typ backpacka i Asien och ha oskyddat sex i det fria (det senare inte nödvändigtvis i just Asien). Vi är också barn av den skola som lärde oss att ifrågasätta allt, allt, allt:
Varför ska vi ha matte nu? För att det står på schemat? Jag vill inte ha matte. Jag vill ha OÄ. Jag vill sitta och lösa rebusar i Äppel, Päppel, Pirum, Parum-boken! Nu tycker jag att vi röstar. Hur många vill räkna matte? Ingen? Nähä fröken, då blir det OÄ! Vi har faktiskt DEMOKRATI i det här landet! (Ungefär här går fröken iväg och gråter på toaletten.)
För mig är det tydligen ifrågasättandet och latheten så införlivat att jag vaknade i morse, kände att jag inte hade någon lust att kliva upp klockan sex, kollade schemat - och insåg att jag inte alls jobbar idag utan imorgon.
Det ständiga ifrågasättandet och den omåttliga latheten. Åttiotalistens sjätte sinne!
Fördelar med allt...
SvaraRaderaDet har jag alltid sagt....
Jag skulle förvisso hellre göra roligare saker hela dagarna än att jobba... men jobba måste man väl ^^ Men kan nog själv uppfattas som lat eftersom jag jobbar mina 40 timmar per vecka och inte en minut mer... de äldre generationerna kanske tycker det är viktigt att "vara till lags" medan vi yngre gör det som krävs av oss, men inte mer.
SvaraRaderaAnne: Haha, du brukar säga det ja!
SvaraRaderaAnnica: Det är svårt att få råd att göra de där roliga sakerna utan ett jobb. Sen uppskattar man de lediga dagarna så sjukt mycket mer när man jobbar också. Eller jag gör, i varje fall!