Mer skitsnack

Jag är redan där. Varje gång jag sitter på muggen så känns det som att jag är på jobbet! Det är nästan så att jag börjar prata pedagogiskt med mig själv och tala om att jag har tänkt torka lite grann i stjärten.

Den sista fristaden har gått förlorad. Ack och ve!

Men nu får det vara nog med skitsnacket. Jag tappade just en prenumerant på Bloglovin'.

Att leva och andas bajs

Jag har jobbat på min fina lilla avdelning på mitt fina lilla äldreboende i lite drygt två veckor nu och jag måste säga att jag faktiskt inte tycker att det här med kiss och bajs är särskilt jobbigt eller äckligt. Längre.

Jag tror nämligen att jag har gått in i samma fas som nyblivna föräldrar gör efter att de har fått hem sin alldeles egna bajsmaskin - jag har börjat fascineras av bajset.

Jag har börjat diskutera olika sorters bajs och olika färgskalor på bajs och olika bajslukter med typ samtliga av mina nära och kära, även  i sammanhang där det kanske eventuellt inte passar sig. Jag kan jämföra de olika färger bajs kan ha med de färger som ofta ingår i höstmodet. Rostfärgat, svart och sepia. För att inte glömma senapsgult, gyllenbrunt och mörk burgundy.

Jag tror att det rör sig om någon slags skyddsmekanism för att jag ska klara av att tvätta av gummorna och gubbarna utan att själv behöva må illa. Min hjärna försöker omvandla bajset till någonting annat. Försöker intellektualisera det. Sortera bajset i olika kategorier.

Lukt, färg, konsistens.

Eventuellt är det någonting jag får ta upp med min terapeut nästa gång vi ses.

Ja, det är bajs!

Man kan ju för all del tycka att jag borde bli lite put off på att stoppa brunt kladd i munnen på mig själv när jag spenderar en hel del av min arbetstid med att torka bort brunt kladd från andra människors bakdelar.

Men det blir jag uppenbarligen inte. OM NOM NOM.

Slapparhelg

Tyck synd om mig vafaaan!

Jag har just börjat med en medicin som jag mår skit av. Hur mycket jag än sover är jag ändå fortfarande trött, jag racerbajsar typ allt jag äter och har en halsbränna som är out of this world. Att jag lyckades masa mig till gårdagens seminarium och säga någonting överhuvudtaget (för särskilt intelligent input var det nog knappast) är typ att betrakta som ett mirakel.

Igår var jag dessutom tvungen att höja dosen (eftersom medicinen inte har några positiva effekter för mig med den lägsta dosen, bara skit och elände) så mer biverkningar är troligtvis att vänta. Med andra ord innebär min långhelg slapparhelg vare sig jag vill eller inte.

Tur att slappande är lite av en paradgren för mig, och tur att jag har en del filmer att glo på. Hittills har jag glott på följande:

• Up (Bra, Pixar kan typ inte göra dåliga filmer)
• Kick-Ass (Bra, Hit Girl är awesome och jag är svag för nördiga pojkar)
• Youth in Revolt (Helt okej, Michael Cera med mustasch och cigg i mungipan är... speciellt.)

Filmer jag har till mitt förfogande:

• Fish Tank
• Nowhere Boy

Om någon har några tips på vad jag kan titta på efter det så får ni gärna säga till!

Möh

Jag har fått ett rum. Ett rum med snedtak, egen toalett i en korridor med ordentligt kök. Inflyttning första april.

Men jag får tydligen inte hyra ut mitt rum i andra hand, har Vasakronan bestämt. Inte för en månad då jag står med dubbla hyror.

Nej, säger tanten i luren, det går inte för sig för ett sånt skäl. Det är baaaaraaaa bara om man ska studera på annan ort som det går bra.

Så jag vet inte. Det verkar inte bli något rum. Jag verkar få bo kvar i mitt skitrum i min skitkorridor i all skitjävlaevighet.

Det gör mig ganska ledsen.

Ingen skitsak

Häromdagen gjorde jag någonting stort, förresten. Jag greppade tag i Ds ex av "Två nötcreme och en moviebox" och styrde sedan kosan mot hans badrum. Väl inne lyckades jag med ett konststycke som det var MÅNGA år sedan jag sist klarade av.

Jag gjorde nummer två hemma hos någon annan än mig själv.

Det ni! Det är fan ingen skitsak.