Kristian Luuk ringde och ville ha sitt ansiktsuttryck tillbaka, jag vet.
Föräldrar har rätt i det mesta. De försöker inte hindra dig från att skolka, supa, knarka, ha oskyddat sex och ta emot godis från fula gubbar för att jävlas med dig, utan för att de tycker om dig och vill att det ska gå bra för dig.
Däremot så är dina föräldrar ute och cyklar på den avlägsnaste landsvägen i helvetets avkrokar när det kommer till finnar.
Finnar försvinner INTE när du blir vuxen.
Jag repeterar för säkerhets skull: FINNAR. FÖRSVINNER. INTE. NÄR. DU. BLIR. VUXEN.
Det är lögn och förbannad dikt, det är vad det är. Om någonting så har jag haft fler finnar under de 4,5 år jag har varit vuxen än under min tonårstid. Fler, och framförallt större.
Däremot blir finnjävlarna mer och mer förutsägbara ju äldre du blir. Har du en stressig tentaperiod? Strulig bergochdalbanerelation? Jobbångest? PMS? Livet i största allmänhet?
Jajemän, då kommer finnarna som ett brev på posten! En stor stark finnjävel som trycker bort all annan vävnad i området och gärna placerar sig på en väl synlig plats så att alla andra i din omgivning ser på dig att du närmar dig ett nervöst sammanbrott. Red alert, så att säga.
Enda anledningen att jag troligtvis kommer att ringa och gratulera min mor på mors dag imorgon är för att jag inte är helt säker på att det var hon som ljög mig rakt upp i mitt finniga ansikte när jag var ung eftersom det nu börjar vara en helvetes massa år sedan den perioden i mitt liv avslutades.
I'M OLD.
Min moster rasar över alla oss som säger "finnar" om dessa ting. Enligt henne måste man säga akne, ty hon är en finne - arma kvinna - och hon är ingen varböld!
SvaraRadera"Finnarna är en av Sveriges största invandrargrupper, ändå förolämpar man oss på det här sättet! Hade man kallat det svartskalle hade man minsann blivit utskälld!" (jaa, kanske mest för att det inte är en svartskalle liksom?)
Hon har skrivit insändare till flertalet tidningar, hon har skrivit till någon ombudsman (diskrimineringsombudsmannen, finns det någon sån?) och var gång jag råkar klaga över en finne i pannan får jag onda ögat (eller en utskällning om det finns utrymme just då).
Mennehh.. min mamma har hela tiden förberett mig på att finnar kommer finnas med mig hela livet. Och inte bara finnar som i släktingar höhö ;)
Kattis: Hahaha, blir hon lika upprörd över finska pinnar om man får fråga? ;)
SvaraRaderaDet är bra att det finns mammor där ute som säger sanningen. Jag tror att min mamma antingen ville förskona mig eller aldrig egentligen har haft några finnar att tala om. Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett henne ha några finnar, vare sig på kort från när hon var ung eller i verkliga livet.
skit i att det är en komersiell högtid. ibland krävs sådant för att man inte ska ta allting för givet. hon blir förmodligen väldigt glad av ditt samtal :)
SvaraRaderaEmily Strange: Haha, klart jag ska ringa henne. Så himla rabiat är jag inte ;)
SvaraRadera