Visar inlägg med etikett finnar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett finnar. Visa alla inlägg
torsdag 11 november 2010
Tarja Hallonen, we meet again
Säga vad man vill om finnar, men de har en fantastisk känsla för komisk tajming. På lördag ska jag sjunga på en bal iförd balklänning och med Tarja Hallonen som siamesisk tvilling i ansiktet.
Hilarious.
torsdag 24 juni 2010
Skämt man kan dra om min panna
Skämt ett:
Snart uppfyller min panna invånarantalet för en mindre stad i Finland.
Skämt två:
Jag länkar den som kan identifiera konstellationen Karlavagnen i en vecka!
Skämt tre:
Dagens fel - pannpizza
(Seriöst, vad ska jag göra åt skiten?! Jag brukar ju för fan ha felfri hy. Jag klarar inte av att få frågan om jag fortfarande går gymnasiet en gång till. Jag bryter ihop!)
Etiketter:
det här är faktiskt bara på skoj okej,
finnar,
Pannkaksliv
lördag 29 maj 2010
Föräldrar say the darndest things
Jag överväger att inte ringa och gratulera min ömma moder på mors dag imorgon. Inte för att jag har någonting emot kommersiella högtider eller så, utan för att jag har fått en finne.
Här kommer en heads up för de av mina läsare som fortfarande inte har lämnat den ljuva tonårstiden bakom sig:
Föräldrar har rätt i det mesta. De försöker inte hindra dig från att skolka, supa, knarka, ha oskyddat sex och ta emot godis från fula gubbar för att jävlas med dig, utan för att de tycker om dig och vill att det ska gå bra för dig.
Däremot så är dina föräldrar ute och cyklar på den avlägsnaste landsvägen i helvetets avkrokar när det kommer till finnar.
Finnar försvinner INTE när du blir vuxen.
Jag repeterar för säkerhets skull: FINNAR. FÖRSVINNER. INTE. NÄR. DU. BLIR. VUXEN.
Det är lögn och förbannad dikt, det är vad det är. Om någonting så har jag haft fler finnar under de 4,5 år jag har varit vuxen än under min tonårstid. Fler, och framförallt större.
Däremot blir finnjävlarna mer och mer förutsägbara ju äldre du blir. Har du en stressig tentaperiod? Strulig bergochdalbanerelation? Jobbångest? PMS? Livet i största allmänhet?
Jajemän, då kommer finnarna som ett brev på posten! En stor stark finnjävel som trycker bort all annan vävnad i området och gärna placerar sig på en väl synlig plats så att alla andra i din omgivning ser på dig att du närmar dig ett nervöst sammanbrott. Red alert, så att säga.
Enda anledningen att jag troligtvis kommer att ringa och gratulera min mor på mors dag imorgon är för att jag inte är helt säker på att det var hon som ljög mig rakt upp i mitt finniga ansikte när jag var ung eftersom det nu börjar vara en helvetes massa år sedan den perioden i mitt liv avslutades.
I'M OLD.
Kristian Luuk ringde och ville ha sitt ansiktsuttryck tillbaka, jag vet.
Föräldrar har rätt i det mesta. De försöker inte hindra dig från att skolka, supa, knarka, ha oskyddat sex och ta emot godis från fula gubbar för att jävlas med dig, utan för att de tycker om dig och vill att det ska gå bra för dig.
Däremot så är dina föräldrar ute och cyklar på den avlägsnaste landsvägen i helvetets avkrokar när det kommer till finnar.
Finnar försvinner INTE när du blir vuxen.
Jag repeterar för säkerhets skull: FINNAR. FÖRSVINNER. INTE. NÄR. DU. BLIR. VUXEN.
Det är lögn och förbannad dikt, det är vad det är. Om någonting så har jag haft fler finnar under de 4,5 år jag har varit vuxen än under min tonårstid. Fler, och framförallt större.
Däremot blir finnjävlarna mer och mer förutsägbara ju äldre du blir. Har du en stressig tentaperiod? Strulig bergochdalbanerelation? Jobbångest? PMS? Livet i största allmänhet?
Jajemän, då kommer finnarna som ett brev på posten! En stor stark finnjävel som trycker bort all annan vävnad i området och gärna placerar sig på en väl synlig plats så att alla andra i din omgivning ser på dig att du närmar dig ett nervöst sammanbrott. Red alert, så att säga.
Enda anledningen att jag troligtvis kommer att ringa och gratulera min mor på mors dag imorgon är för att jag inte är helt säker på att det var hon som ljög mig rakt upp i mitt finniga ansikte när jag var ung eftersom det nu börjar vara en helvetes massa år sedan den perioden i mitt liv avslutades.
I'M OLD.
Etiketter:
bilder,
det här är faktiskt bara på skoj okej,
fiende,
finnar,
mamma,
Pannkaksliv
lördag 30 januari 2010
Tacksamhet
Jag hatar när andra inleder sina inlägg så här, men jag veeeet att det har varit dåligt med bloggandet på sistone. Jag hade tänkt ta en paus från livet och vila upp mig hos mor och far en vecka, men tyvärr medgav inte mitt späckade schema några sådana rekreationella andningshål i bajsmackan som är mitt liv för tillfället så jag får så gott harva på med kurslitteratur och föreläsningar och seminarium i vanlig ordning.
Det är med andra ord inte så kul att vara Pannkakan just nu. Därför tänkte jag prova ett nytt grepp som är otroligt o-Pannkakigt och TÄNKA POSITIVT. Vara TACKSAM. Skaffa lite SJÄLVKÄNSLA NU!
Idag är jag tacksam för...
... att jag inte måste gå på någon ELLE-gala med smycken för 50.000 runt halsen och hoppas att ingen ska råna mig.
... att jag inte har så jobbiga kroppskomplex att jag måste retuschera mig själv på det här sättet.
... att jag är tjugotvå och inte femton år.
... att jag inte måste uppdatera min blogg med en massa rosa Hello Kitty kawaii shit varje dag utan kan skriva att livet är en "bajsmacka" en dag då det faktiskt råkar vara en bajsmacka.
... att ingen är intresserad av att smygfota mina tre hakfinnar och sedan be Falsk Sanning att "avslöja" att jag inte har så perfekt hy som jag skryter om i bloggen.
... att jag snart kommer kunna fläta håret i min ena armhåla (av okänd anledning växer det mycket mer och snabbare där än i den andra. FASCINERANDE!)

Jaha, TACK SOM FAN RÅ! eller nåt.
Det är med andra ord inte så kul att vara Pannkakan just nu. Därför tänkte jag prova ett nytt grepp som är otroligt o-Pannkakigt och TÄNKA POSITIVT. Vara TACKSAM. Skaffa lite SJÄLVKÄNSLA NU!
Idag är jag tacksam för...
... att jag inte måste gå på någon ELLE-gala med smycken för 50.000 runt halsen och hoppas att ingen ska råna mig.
... att jag inte har så jobbiga kroppskomplex att jag måste retuschera mig själv på det här sättet.
... att jag är tjugotvå och inte femton år.
... att jag inte måste uppdatera min blogg med en massa rosa Hello Kitty kawaii shit varje dag utan kan skriva att livet är en "bajsmacka" en dag då det faktiskt råkar vara en bajsmacka.
... att ingen är intresserad av att smygfota mina tre hakfinnar och sedan be Falsk Sanning att "avslöja" att jag inte har så perfekt hy som jag skryter om i bloggen.
... att jag snart kommer kunna fläta håret i min ena armhåla (av okänd anledning växer det mycket mer och snabbare där än i den andra. FASCINERANDE!)
Jaha, TACK SOM FAN RÅ! eller nåt.
Etiketter:
bilder,
det här är faktiskt bara på skoj okej,
finnar,
Pannkaksliv,
självkänsla
onsdag 30 december 2009
Loves me like a rock
Lagom till nyår har jag givetvis skaffat mig en monsterfinne på hakan, varför jag gjorde ett fåfängt försök att få den att försvinna med H&Ms djuprengörande ansiktsmask.
Igår:
Mamma: Jaha, så finnen blev mindre av ansiktsmasken ändå.
Jag: Åh, blev den det?!
Mamma: Hahahahahaha näe. Hahahaha.
Idag:
Jag: Jag behövde inte visa leg på systemet idag, ser jag så jävla gammal ut?
Pappa: Haha det måste ha varit ansiktsmasken. Hahahaha.
Ba tack.
Igår:
Mamma: Jaha, så finnen blev mindre av ansiktsmasken ändå.
Jag: Åh, blev den det?!
Mamma: Hahahahahaha näe. Hahahaha.
Idag:
Jag: Jag behövde inte visa leg på systemet idag, ser jag så jävla gammal ut?
Pappa: Haha det måste ha varit ansiktsmasken. Hahahaha.
Ba tack.
onsdag 25 november 2009
Somliga straffar Gud på en gång
Ni vet hur jag skröt om mina bra gener och min fina hy häromdagen? Ni vet, den där hyn som nästan aldrig har finnar?Well, Gud kände tydligen att jag förhävde mig. Tyckte att jag betedde mig högmodigt och fisförnämt. Ville sätta mig på plats som den jantelagsuppfostrade svennebanan jag är.
Så nu blir det tre Hail Mary's och nanna kudde för Pannkakisen. Sov sött darlings!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


