Att gilla sig själv

Jag vet, man ska försöka acceptera sig själv. Försöka gilla sig själv för den man är. Självkänsla nu, yada yada yada.

Det är bara det att det ibland fan är jävligt svårt att gilla sig själv. Som nu:

Självkänsla senare

Jag gillar inte "Självkänsla nu!"-tänket. Att bara man tänker och gör rätt så kommer man bli lycklig och ens liv lyckat. Det lägger hela ansvaret för individens väl och ve på individen själv utan att ta hänsyn till de strukturer i samhället som begränsar oss och våra valmöjligheter.

Visst fan är du en fantastisk människa, men det gör dig inte till en ö utan förbindelser till andra människor och deras tankar om dig. Vi är alla fångar i den tid och den kultur vi lever i. Vi kan göra motstånd, vi kan tillsammans förändra vår värld på sikt, men vi kan aldrig helt frigöra oss från det sammanhang vi befinner oss i.

Om du inte blir en glad och lycklig och härlig människa som Mia Törnblom så är det förmodligen inte bara enbart ditt fel.

Bara så att du vet det.

Tacksamhet

Jag hatar när andra inleder sina inlägg så här, men jag veeeet att det har varit dåligt med bloggandet på sistone. Jag hade tänkt ta en paus från livet och vila upp mig hos mor och far en vecka, men tyvärr medgav inte mitt späckade schema några sådana rekreationella andningshål i bajsmackan som är mitt liv för tillfället så jag får så gott harva på med kurslitteratur och föreläsningar och seminarium i vanlig ordning.

Det är med andra ord inte så kul att vara Pannkakan just nu. Därför tänkte jag prova ett nytt grepp som är otroligt o-Pannkakigt och TÄNKA POSITIVT. Vara TACKSAM. Skaffa lite SJÄLVKÄNSLA NU!

Idag är jag tacksam för...

... att jag inte måste gå på någon ELLE-gala med smycken för 50.000 runt halsen och hoppas att ingen ska råna mig.

... att jag inte har så jobbiga kroppskomplex att jag måste retuschera mig själv på det här sättet.

... att jag är tjugotvå och inte femton år.

... att jag inte måste uppdatera min blogg med en massa rosa Hello Kitty kawaii shit varje dag utan kan skriva att livet är en "bajsmacka" en dag då det faktiskt råkar vara en bajsmacka.

... att ingen är intresserad av att smygfota mina tre hakfinnar och sedan be Falsk Sanning att "avslöja" att jag inte har så perfekt hy som jag skryter om i bloggen.

... att jag snart kommer kunna fläta håret i min ena armhåla (av okänd anledning växer det mycket mer och snabbare där än i den andra. FASCINERANDE!)



Jaha, TACK SOM FAN RÅ! eller nåt.

Låren ska inte gå ihop

Ibland blir jag så tokjävla less på det ideal som råder i det här samhället och hur det eldas på av diverse idioter som vräker ur sig att "låren inte ska nudda varandra" och att "ingen tycker att feta människor är snygga".

Man får givetvis tycka vad fan man vill. Man får tycka att alla som har storlek 34 eller större är feta. Det är en jävligt korkad åsikt, men vi har ju rätt att tycka precis vad fan vi vill i det här landet.

Jag tror inte att det här ändrar någons syn på vad som är snyggt och fult, men ändå:

Jag har varit mindre storlek än 34.
Jag har varit så smal att jag nästan slutade menstruera.
Jag har varit så störd i mitt förhållningssätt till mat och att äta att jag i ett års tid fick gå en gång i veckan till BUP för att prata med en kurator och gå på hälsokontroll.
Jag har varit så utbränd på energi på grund av att jag inte kunde äta att jag inte kunde hänga med i samtal med andra människor om det var fler än två personer inblandade i samtalet.
Jag har suttit i timtals för att försöka få i mig en frukost som bestod av en macka och en banan.
Jag har frusit konstant under merparten av min tonårstid eftersom jag inte hade något underhudsfett.
Jag fick ont i rumpan av att sitta på en stol en hel lektion eftersom jag inte hade någon rumpa att sitta på.

Det spelade ingen roll hur liten storlek jag köpte på mina jeans, jag var tvungen att använda skärp för att de inte skulle glida ner.

Mina lår gick garanterat inte ihop.

MEN:

Mitt hår var glanslöst och jag tappade mängder av det varje gång jag borstade igenom det.
Min hud var glåmig och torr och jag såg transparent ut.
Mina naglar hade vita fläckar och var gropiga på grund av kalciumbrist och bröts av för ingenting.
Mina bröst var två myggbett.
Min andedräkt var sur och jag fick beläggningar på tungan alldeles oavsett hur ofta jag borstade tänderna eftersom magsyran gick upp i halsen när magen inte fick någonting att äta.

Och det kan man ju förstås tycka är snyggt och attraktivt om man nu är lagd åt det hållet. Men fem år, sexton kilo och ett hyfsat sunt förhållningssätt till mat (helt sunt och helt oproblematiskt lär det ALDRIG bli) senare så är jag så jävla mycket snyggare i mina egna ögon:

Mitt hår är tjockt och glansigt.
Min hud är mjuk och len och har lyster.
Mina naglar är mycket starkare och har inga konstiga gropar eller fläckar.
Mina bröst är förvisso fortfarande små, men de är proportionerliga och förjävla snygga om jag får säga det själv.
Mina tänder är vitare och min andedräkt bara äcklig just när jag har vaknat på morgonen eller när jag har ätit rödlök.

Framförallt - jag har så mycket större tilltro till mig själv och min egen förmåga. Jag vet att jag har ett värde som är oberoende av om jag väger 36 kilo eller 306 kilo. Jag har börjat träna igen efter många års uppehåll och inte för att jag ska bli smalare eller snyggare - utan för att jag ska ta hand om det fantastiska instrument min kropp är så att den håller ända fram till den dag då det är dags att kasta in handduken.

Idag går mina lår ihop.

För mig är den fanimej en jävla seger och mitt största fuck you-finger till idealet som hade kunnat bli min död.

Självkänsla - ett diagnostiskt test

I din blogg skriver du...

A: JAG ÄR SNYGGAST OCH SEXIGAST I HELA VÄRLDEN, ALLA ANDRA ÄR BARA AVUNDSJUKA PÅ MIG, GINGERS/DREADHEADS/BLEKA/EMOS/FJORTISAR/BLONDA/TJOCKA/SMALA/WHATEVER ÄR FULA! JAG ÄR BARA ÄRLIG!

B: Jag är nöjd med mitt utseende och vet att mitt värde som människa inte definieras utifrån hur jag ser ut, eller om andra är snyggare eller fulare än mig. Vad som är snyggt och fult är för övrigt väldigt subjektivt och inte någonting som är konstant hos individer, kulturer eller över tid.

Om du svarar A: Du har mycket dålig självkänsla och behöver prata med någon. Eller åtminstone sluta att förpesta internet med din jobbigt dåliga blogg.

Om du svarar B: Du har en god självkänsla och verkar både intelligent och trevlig. Lämna gärna din bloggadress i kommentarsfältet!