Bloggadoption

Kan man få adoptera sig en liten blogglillasyster?

I såna fall vill jag adoptera Anna. Maken till begåvad och ruskigt finurlig tjej vet jag inte om jag någonsin har träffat på.

Jag känner igen mig så himla mycket i henne! Om jag skulle krafsa fram någon gammal bortglömd Lunarstorm-dagbok jag skrivit när jag var tretton år så skulle den vara typ exakt som Annas blogg.

LÄSLÄSLÄS för guds skull! Och lämna en liten kommentar, för då vet jag att hon blir glad!

Bloggutmaning

Uttråkad Pannkaka.

I brist på annat att skriva om en dag som denna så lånar jag en utmaning ifrån Gun:

Blogg jag läser först: Rödräv, Pyttesyster och numera även Pelles.

Blogg jag har hört talas mycket om men aldrig läst: Har aldrig läst Elin Klings blogg.

Kändisblogg jag följer: Om vi menar som någon som var känd innan hen började blogga så läser jag ingen.

Första bloggen jag började följa: Pyttesyster och Nellan. Sist jag kollade så hade Nellan lagt ner.

Bloggare jag beundrar och varför: Hanna Fridén för att hon både kan få folk att skratta och fundera.

Fördelar jag fått tack vare bloggen: Finaste Pyttesyster!

Då hatar jag att blogga: När jag bara skriver gnälliga och tråkiga inlägg. Gnälla får man gärna göra, men då måste det finnas humor i gnällandet. När det inte gör det är jag askass.

Då älskar jag att blogga: När jag har skrivit ett inlägg och verkligen känner att jag fick till det den här gången och när folk kommenterar på det jag har skrivit.

Person som ofta kommenterar hos mig som förtjänar lite uppmärksamhet: Ordbajsaren!

Leave Spiderchick's Lugg Alone!

(Spiderchicks snygga lugg är ett lån från hennes header)

Jag blir ofta provocerad av korkade kommentarer hos andra bloggare, kanske för att min blogg hittills har varit så pass förskonad från idioter som den har varit. Jag blir skitirriterad på folk som frågar Hanna Fridén "inte för att vara elak men varför poserar du som en porrstjärna för?" (hur det inte elakt?) och som ständigt påpekar att de tycker att Spiderchick skulle vara snyggare utan lugg.

Det verkar som att folk tappar all jävla hyfs och fason på nätet. Som att man plötsligt inte fattar att man håller käften om man inte är tillfrågad.

Det är något slags ohämmat sanningssägande som är oerhört tröttsamt, där man i alla situationer och sammanhang på internet måste säga sin åsikt. Även om den inte är ombedd. Även om den inte har ett skit med det bloggaren har skrivit att göra.

Skulle ni bete er så på stan? Gå fram till främmande människor och påpeka att de skulle vara snyggare i lugg?

Om ja, sök hjälp omgående.

Om nej, så ge fan i att göra det på internet då!

Har du det som krävs?

Jag har tidigare i den här skojat om att jag vill bli Sveriges nästa bloggdrottning och jag har drivit en del med de tjejer som befinner sig på bloggtopparna.

Jag har fascinerats av dem och deras kamikazeattityd till livet - att bara köra så det ryker rakt in i närmaste bergvägg. Scandal beauties med väldigt mycket mer scandal än beauty.

Men ibland blir det bara så smärtsamt uppenbart hur jävla små och osäkra de här tjejerna är.

Hur mycket de har saknat att ha föräldrar som faktiskt beter sig som föräldrar. Som sätter gränser, som talar om för dem att de duger precis som de är, som kramar om dem varje dag och som bryr sig om hur de mår. Som engagerar sig aktivt i deras liv.

Som Kissie igår i Bella & Tyra show. Det är så fruktansvärt genomsorgligt att jag knappt orkade se klart skiten.

Jag har inte det som krävs för att bli Sveriges nästa bloggdrottning, och det är jag jävligt glad för.

Schizofreni debuterar vanligtvis i tjugoårsåldern

Okej, jag vet inte om det var någonting i polkachokladen eller om jag helt enkelt är en sån jäkla stor fangirl av Spiderchick att jag börjar få vanföreställningar om att jag ÄR Spiderchick, men jag råkade just signera min kommentar i hennes blogg med just Spiderchick.

Jag antar att jag inte behöver fundera mer över OM jag kommer utveckla schizofreni.

Bloggeri bloggera

Saker som stör:

- Att Kenza klassificeras som en modeblogg när det egentligen är en blogg om en tjej som är snygg. Varje uppdatering är egentligen bara en update på att ja, hon är fortfarande snygg. "Hej hej bloggen, nämen oj, titta jag är snygg idag igen! Tänka sig! Nu ska jag lyssna lite på Tokio Hotel, dricka ett stort glas cola, hångla med min biffiga pojkvän och gå ut med Armani, och sen ska jag ut och festa med mina tjejjor! Tihi!"

Alltså. Kenza får gärna vara snygg och får gärna blogga för min del. Men det är en vardagsblogg for fucks sake. Det är en skymf mot de duktiga bloggare som faktiskt kan någonting om mode och som faktiskt har egna stilar.

- Att vi i Sverige är så hopplöst själlösa att vi tar begreppet "style blog" och gör om det till "modeblogg". Säger någonting om vad det är vi värderar i det här landet. Det är inte konstigt att vi bara mörsade ner alla gamla hus på sextiotalet och smällde upp betongkartonger här och var istället.

Spela roll hur skiten ser ut, bara det är nytt!

- Att jag som egentligen är ganska intresserad av kläder och av att klä mig inte känner att det någonting jag kan blogga om, eftersom jag inte vill bli inklassad som ännu en ytlig blåst "modebloggare". Detta trots att jag i sådana fall inte skulle blogga om mode utan om sånt jag råkar tycka är snyggt, uppblandat med all annan skit jag vanligtvis bloggar om.

Men faktum är att varje gång jag funderar ut ett inlägg som på något sätt behandlar sådana ytligheter så slutar det i papperskorgen med en liten lätt rodnad på kinderna över att jag intresserar mig för så ytliga saker.



I övrigt:

Jag är ruggigt frustrerad över mitt bloggande just nu. Jag vet inte vad jag vill skriva om och jag vet inte vad ni vill läsa om. Jag vet att jag har frågat förut och typ inte fått några svar, men jag provar igen:

Vad är bra?
Vad är dåligt?
Vad borde jag skriva mer om?
Borde jag skriva alls?
Borde jag lägga ner och utropa Kyssars till allsmäktig världshärskare?

(Okej, det sistnämnda var eventuellt ett patetiskt försök till att vinna sympatier. Eventuellt.)

+ ni som bloggar: känner ni nånsin så här? Och vad gör ni åt saken?

Hanna Fridén

Varför Hanna Fridén är en av mina absoluta favoritbloggare?

För att hon är så här jävla awesome, helt enkelt. Hanna, ge oss ett seriealbum nu!